Not 2 – Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

I denna Not anges de viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna årsredovisning upprättats. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år med de undantag som anges nedan. Koncernredovisningen omfattar Duni AB och dess dotterbolag.

2.1 Grunder för rapporternas upprättande

Koncernredovisningen för Dunikoncernen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar omvärderingar av finansiella tillgångar som kan säljas, finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen, finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) som är klassificerade som säkringsinstrument samt förmånsbestämda pensionsplaner – förvaltningstillgångar värderade till verkligt värde.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i Not 4.

Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta separat i avsnittet 2.22 Moderbolagets redovisningsprinciper.

2.1.1 Ändringar i redovisningsprinciper och upplysningar

Duni tillämpar de nya och ändrade standarder och tolkningar från IASB och uttalanden från IFRIC som är antagna av EU och som är obligatoriska från och med den 1 januari 2016. Nedan anges de standarder som Duni tillämpar för första gången för räkenskapsåret som började 1 januari 2016 och som skulle kunna ha haft väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter:

  • Clarification of acceptable methods of depreciation and amortization – Amendments to IAS 16 and IAS 38
  • Årliga förbättringar av IFRS-standarder, förbättringscykeln 2012-2014
  • Disclosure Initiative: Amendments to IAS 1

Duni har även valt att tillämpa följande ändringar i förtid:

  • Disclosure Initiative: Amendments to IAS 7

Tillämpningen av ändringarna tydliggör endast existerande krav och har inte haft någon inverkan på Dunis redovisningsprinciper eller upplysningar för det aktuella räkenskapsåret eller föregående räkenskapsår och förväntas inte heller ha någon inverkan på kommande perioder.

Andra standarder, ändringar och tolkningar som träder ikraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2016 har ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Ett antal nya standarder och ändringar av tolkningar och befintliga standarder träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2016 och har inte tillämpats vid upprättandet av koncernens finansiella rapporter. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:

IFRS 9 Finansiella instrument (antagen av EU)

Väsentliga krav

IFRS 9 hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder och inför nya regler för säkringsredovisning. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli 2014. Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument och introducerar en ny nedskrivningsmodell.

Påverkan

Även om Duni ännu inte gjort en detaljerad utvärdering av de skuldinstrument som för närvarande klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas, tycks de uppfylla villkoren för att värderas till verkligt värde över övrigt totalresultat baserat på företagets affärsmodell för dessa tillgångar. Därför kommer redovisningen av dessa tillgångar inte att förändras.

Andra finansiella tillgångar som Duni innehar inkluderar:

  • Skuldinstrument som för närvarande klassificeras som tillgångar som hålls till förfall och värderas till upplupet anskaffningsvärde, vilka förefaller att uppfylla villkoren för värdering till upplupet anskaffningsvärde enligt IFRS 9.

Duni förväntar sig ingen väsentlig påverkan på klassificeringen, värderingen eller redovisningen av koncernens finansiella tillgångar och skulder. Dunis redovisning av finansiella skulder kommer inte heller att ändras, då de nya kraven endast påverkar redovisningen av finansiella skulder som redovisas till verkligt värde över resultaträkningen och koncernen inte har några skulder av det slaget. Reglerna för borttagande från balansräkningen har överförts från IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering och har inte ändrats.

De nya säkringsredovisningsreglerna i IFRS 9 är mer förenliga med företagets riskhantering i praktiken. Generellt sett kommer det bli lättare att tillämpa säkringsredovisning eftersom standarden inför en mer principbaserad ansats för säkringsredovisningen. Duni har ännu inte utvärderat effekterna i detalj, men förväntar sig att nuvarande säkringsförhållanden även fortsättningsvis kvalificerar sig för säkringsredovisning och kan redovisas på samma sätt under IFRS 9. Duni förväntar sig därför ingen väsentlig påverkan i koncernens säkringsredovisning.

Den nya modellen för beräkning av kreditförlustreserv utgår från förväntade kreditförluster, i stället för inträffade kreditförluster i enlighet med IAS 39, vilket kan medföra en tidigare redovisning av kreditförluster. Modellen ska appliceras på finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde, skuldinstrument som värderas till verkligt värde över övrigt totalresultat, avtalstillgångar enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, leasefordringar, lån och vissa finansiella garantier.

Duni har ännu inte utvärderat hur koncernens reserveringar för kreditförluster kommer att påverkas av de nya reglerna. De kan innebära att kreditförluster redovisas tidigare jämfört med nuvarande principer.

Den nya standarden inför även utökade upplysningskrav och förändringar i presentationen.

IFRS 9 gäller från och med 1 januari 2018. Enligt övergångsreglerna i den fullständiga versionen av IFRS 9 var förtida tillämpning i etapper tillåten för räkenskapsår som påbörjats före 1 februari 2015. Efter detta datum måste reglerna tillämpas i sin helhet.

Duni avser inte att förtidstillämpa IFRS 9.

IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder (antagen av EU)

Väsentliga krav

IFRS 15 är den nya standarden för intäktsredovisning. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. IFRS 15 bygger på principen att intäkter redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten – en princip som ersätter den tidigare principen att intäkter redovisas när risker och förmåner övergått till köparen. Ett företag kan välja mellan ”full retroaktivitet” eller framåtriktad tillämpning med ytterligare upplysningar.

Påverkan

Ledningen utvärderar för närvarande effekten av den nya standarden och har identifierat följande områden som sannolikt kommer att påverkas:

  • Konsignationsförsäljning där intäktsredovisningen är beroende av överföringen av kontroll snarare än överföringen av risker och förmåner.
  • Redovisningen av returrätter i balansräkningen förändras då de ska bruttoredovisas enligt IFRS 15 (separat redovisning av rätten att återta varorna från kunden och skyldigheten att göra en återbetalning)

För närvarande kan koncernen inte uppskatta de nya reglernas kvantitativa inverkan på de finansiella rapporterna. Koncernen kommer att göra en detaljerad utvärdering under det kommande året.

IFRS 15 gäller från och med 1 januari 2018. För närvarande avser Duni inte att förtidstillämpa standarden.

IFRS 16 Leases

Väsentliga krav

IFRS 16 publicerades i januari 2016. Implementeringen av standarden kommer att innebära att nästan samtliga leasingkontrakt kommer att redovisas i balansräkningen, då ingen åtskillnad längre görs mellan operationella och finansiella leasingavtal. Enligt den nya standarden ska en tillgång (rättigheten att använda en leasad tillgång) och ett finansiellt åtagande att betala leasingavgifter redovisas. Kontrakt med kort löptid och kontrakt av mindre värden undantas. Redovisningen för leasegivare kommer i allt väsentligt att vara oförändrad.

Påverkan

Standarden kommer främst att påverka redovisningen av Dunis operationella leasingavtal. Vid balansdagen uppgår koncernens icke uppsägningsbara operationella leasingavtal till 251 MSEK, se not 37. Duni har dock ännu inte utvärderat i hur stor utsträckning dessa åtaganden kommer att redovisas som tillgång och skuld och hur detta kommer att påverka koncernens resultat och klassificering av kassaflöden.

Vissa åtaganden kan omfattas av undantaget för korta kontrakt och kontrakt av mindre värden och vissa åtaganden kan avse arrangemang som inte ska redovisas som leasingavtal enligt IFRS 16.

Rörelseresultatet och soliditeten samt skuldsättningsgraden kommer också påverkas av den nya standarden. Det har ännu inte utvärderats hur stor effekt denna förändring kommer att ha på dessa poster.

IFRS 16 gäller från och med 1 januari 2019. För närvarande avser Duni inte att förtidstillämpa standarden.

Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på Duni.

2.2 Koncernredovisning

2.2.1 Dotterbolag

Dotterbolag är alla de företag (inklusive företag för särskilt ändamål) där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav som överstiger 50 % av aktiernas eller andelarnas röstvärde eller där koncernen genom avtal ensam utövar ett bestämmande inflytande. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör Duni om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.

Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett så kallat ”bargain purchase”, redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultatet.

Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

2.2.2 Transaktioner med innehavare utan medbestämmande inflytande

Koncernen tillämpar principen att redovisa transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. Duni redovisar innehav utan bestämmande inflytande i ett förvärvat bolag antingen till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Duni har innehav utan bestämmande inflytande redovisat till verkligt värde. Det avser Terinex Siam som förvärvades under 2016.

2.2.3 Intresseföretag

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 % och 50 % av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Duni har för närvarande inga intresseföretag.

2.3 Segmentrapportering

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överrensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I Duni har denna funktion identifierats till koncernledningen som fattar strategiska beslut. Dunis segmentrapportering omfattar från den 1 januari 2014 redovisning av fem affärsområden som styrs utifrån det operativa resultatet efter det att gemensamma kostnader fördelats ut på respektive affärsområde. För detaljerad beskrivning, se Not 5.

2.4 Omräkning av utländsk valuta

2.4.1 Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

2.4.2 Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Valutakursdifferenser på utlåning och upplåning redovisas i finansnettot, medan övriga kursdifferenser ingår i rörelseresultatet. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat. Duni tillämpar säkringsredovisning via ränteswappar där en del av ränterisken säkras till fast ränta.

2.4.3 Koncernbolag

Resultat och finansiell ställning för alla koncernbolag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:

a)      tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs

b)      intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs

c)      alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter, till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i övrigt totalresultat till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

2.5 Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel i kassaflödesanalysen överensstämmer med definitionen av likvida medel i balansräkningen, se 2.13.

2.6 Intäkter

2.6.1 Intäktsredovisning

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning.

Duni redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och att det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget. Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Duni grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.

Försäljning av varor intäktsredovisas när ett koncernföretag har levererat produkter till kund och när ansvaret för produkterna övergått till kund. Ansvaret regleras i leveransvillkoren. Kundens accept består av leveransgodkännande, villkoren för godkännande har löpt ut eller att koncernen har objektiva bevis för att alla kriterier för godkännande har uppfyllts. Leverans inträffar inte förrän produkterna har sänts till angiven plats samt riskerna och möjligheterna med produkterna (inkurans, resultat vid framtida försäljning) överförts till kunden.

I de fall Dunis produkter säljs med kvantitetsrabatt och kunderna har rätt att returnera felaktiga produkter redovisas försäljningsintäkterna på basis av det pris som anges i försäljningsavtalet, netto efter uppskattade kvantitetsrabatter och returer vid tidpunkten för försäljningen. Samlad erfarenhet används för att bedöma och reservera för rabatter och returer. Bedömningen av kvantitetsrabatterna baseras på förväntade årsinköp. Ingen finansieringskomponent bedöms föreligga eftersom försäljningen sker med en kredittid på i genomsnitt 45 dagar, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

2.6.2 Utdelningsintäkter

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalningen har fastställts.

2.7 Immateriella tillgångar

2.7.1 Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Detaljerade upplysningar avseende hur Duni har definierat kassagenererande enheter vid fördelning av goodwill framgår av Not 21.

2.7.2 Kundrelationer, varumärken och licenser

Identifierbara förvärvade kundrelationer redovisas till verkligt värde och är hänförliga till förvärv gjorda från 2013 och senare. Avskrivning görs linjärt över nyttjandeperioden som bedöms till 10 år.

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Varumärken och licenser har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för varumärken och licenser över deras bedömda nyttjandeperiod (3-10 år).

2.7.3 Forskning och utveckling

Aktiverade utgifter för utvecklingsarbete avser i huvudsak utgifter för implementering av affärssystemet SAP.

Utgifter för forskning kostnadsförs när de uppstår.

Utgifter som uppstått i utvecklingsprojekt (hänförliga till formgivning och test av nya eller förbättrade produkter) redovisas som immateriella tillgångar när följande kriterier är uppfyllda:

(a)   det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella tillgången så att den kan användas eller säljas,

(b)   ledningen har för avsikt att färdigställa den immateriella tillgången och använda eller sälja den,

(c)    det finns förutsättningar att använda eller sälja den immateriella tillgången,

(d)   det kan visas hur den immateriella tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar,

(e)    adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja den immateriella tillgången finns tillgängliga, och

(f)     de utgifter som är hänförliga till den immateriella tillgången under dess utveckling kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Övriga utvecklingsutgifter som inte uppfyller dessa villkor redovisas som kostnader när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare har redovisats som en kostnad, redovisas inte som en tillgång i en efterföljande period. Aktiverade utgifter för utvecklingsarbete redovisas som immateriella tillgångar och avskrivningar görs från den tidpunkt då tillgången är färdig att användas, linjärt över bedömd nyttjandeperiod (3-10 år).

2.8 Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Alla materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången samt räntekostnader vid uppförande av kvalificerande tillgångar.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar sker för mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande:

Typ av tillgång Nyttjandeperiod
Byggnader 20-40 år
Pappersmaskiner 15-17 år
Övriga maskiner 10 år
Fordon 5 år
Inventarier, verktyg och installationer 3-8 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas varje balansdag och justeras vid behov.

Vinst eller förlust från avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

2.9 Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar

För goodwill och andra tillgångar med en obestämd nyttjandeperiod görs årligen en prövning av att återvinningsvärdet, det vill säga det högre av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet, överstiger redovisat värde. För andra icke finansiella tillgångar görs en liknande prövning så snart det finns en indikation på att det redovisade värdet är för högt. Tillgångens värde skrivs ner till återvinningsvärdet så snart det visats att detta är lägre än redovisat värde.

2.10 Leasing

Anläggningstillgångar som disponeras via leasing klassificeras i enlighet med leasingavtalets ekonomiska innebörd. Leasing av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar förknippade med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Övriga leasingavtal klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasinggivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

2.11 Finansiella tillgångar

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt lånefordringar och kundfordringar. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.

2.11.1 Allmänna principer

Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingsteknik till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument eller diskonterade kassaflöden. Verkligt värde på valutaterminer beräknas utifrån gällande terminskurs på balansdagen, medan ränteswappar värderas med utgångspunkt från framtida diskonterade kassaflöden.

Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar, såsom upphörande av en aktiv marknad eller att det ej är troligt att gäldenären kan uppfylla sina åtaganden. Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden, diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning. Om ett lån eller en investering som innehas till förfall har rörlig ränta, används den aktuella effektiva ränta som fastställts enligt avtalet som diskonteringsränta när nedskrivningsbehov fastställs. Som en praktisk utväg kan koncernen fastställa nedskrivningsbehovet på basis av instrumentets verkliga värde med hjälp av ett observerbart marknadspris. Nedskrivningsprövning av kundfordringar beskrivs nedan i avsnittet om låne- och kundfordringar.

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Den legala rättigheten får inte vara beroende av framtida händelser och den måste vara rättsligt bindande för företaget och motparten både i den normala affärsverksamheten och i fall av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs.

2.11.2 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Duni innehar derivatinstrument i form av terminskontrakt och ränteswappar på upplåning.

Duni tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 på de ränteswappar som ingåtts för säkring av betalningar av rörlig ränta. Värdeförändringar på derivat som är designerade för säkringsredovisning redovisas över övrigt totalresultat.

Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som anläggningstillgångar.

2.11.3 Säkringsredovisning

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten Andra vinster/förluster – netto. Den vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av en ränteswap som säkrar upplåning med rörlig ränta, redovisas i resultaträkningens post Finansiella kostnader.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 29. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av rapporten redogörelse förändring eget kapital. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras alltid som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder.

2.11.4 Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat. De har fastställda eller fastställbara betalningar och är inte noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. En nedskrivning av kundfordringar redovisas i resultaträkningen i försäljningsfunktionen och en nedskrivning av lånefordringar redovisas som en finansiell post. Likvida medel i balansräkningen tillhör också denna klassificering.

Kundfordringar och lånefordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reserv för värdeminskning

En reserv läggs upp för värdeminskning av kundfordringar när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att nedskrivningsbehov kan föreligga. Reservens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden.

2.12 Varulager

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in-, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av formgivningskostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

2.13 Likvida medel

I likvida medel ingår, i såväl balansräkningen som i rapporten över kassaflöden, kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.

2.14 Finansiella skulder

Koncernen klassificerar sina finansiella skulder i följande kategorier: finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella skulden förväntades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella skulderna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.

2.14.1 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Derivatinstrument med negativa verkliga värden som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning värderas till verkligt värde via resultaträkningen. För beskrivning av vilka derivatinstrument Duni innehar samt ytterligare information om redovisning, se avsnitt 2.11 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Derivat vilka uppfyller reglerna för säkringsredovisning däribland de ränteswappar Duni tecknat redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat. För mer ingående beskrivning av redovisning av derivat designerade för säkring se 2.11.3.

Skulder i denna kategori klassificeras som kortfristiga skulder om de förväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som långfristiga skulder.

2.14.2 Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

Upplåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förefaller inom ett år eller tidigare (eller under normal verksamhetscykel om denna är längre). Om inte, tas de upp som långfristiga skulder.

Finansiella skulder värderas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Finansiella skulder värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteskillnadsersättningar vid förtidslösen av lån redovisas i resultaträkningen vid lösentidpunkten. Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig. Lämnade utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

Upplåning samt övriga finansiella skulder klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone tolv månader efter balansdagen.

2.15 Inkomstskatter

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt och förändringar i uppskjuten skatt.

Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital, skatteeffekter på poster som redovisas i totalresultatet, redovisas i totalresultatet.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är troligt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag och filialer redovisas inte i koncernredovisningen då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid.

2.16 Ersättningar till anställda

2.16.1 Pensioner

Duni har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Duni har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken Duni betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Duni har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den så kallade ”projected unit credit method”. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida pensionsbetalningar med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens. Ungefär halva pensionsförpliktelsen är hänförlig till Sverige. Svenska bostadsobligationer anses utgöra företagsobligationer.

Svenska bostadsobligationer motsvarar förstklassiga företagsobligationer i den mening att marknaden för bostadsobligationer har en hög omsättning och anses som likvid och djup, vidare har dessa obligationer oftast en trippel A rating vilket medför att de har hög kreditvärdighet.

Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period de uppstår.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar Duni avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

2.16.2 Ersättning vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av Duni före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Duni redovisar avgångsvederlag när koncernen bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än tolv månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.

2.17 Avsättningar

Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Duni redovisar avsättning för omstruktureringskostnader, i Not 9. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

2.18 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning (eller avyttringsgrupper) klassificeras som anläggningstillgångar som innehas för försäljning om deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion, inte genom fortlöpande användning. Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificerade som anläggningstillgångar som innehas för försäljning, redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Dessa tillgångar kan utgöra en del av ett företag, en avyttringsgrupp eller en enstaka anläggningstillgång. Duni har för redovisade räkenskapsår inga anläggningstillgångar som uppfyller kriterierna för att redovisas som anläggningstillgångar som innehas för försäljning.

2.19 Utsläppsrättigheter

Duni deltar i EU:s system för handel med utsläppsrättigheter. Erhållna utsläppsrättigheter värderas initialt till anskaffningsvärdet, det vill säga noll kronor. Uppvärderingar görs inte. En avsättning görs om underskott av utsläppsrättigheter identifieras mellan ägda rätter och de rätter som kommer att behöva levereras på grund av gjorda utsläpp. Värdet av eventuellt överskott av utsläppsrättigheter redovisas först när det realiseras vid en extern försäljning.

2.20 Statliga stöd

Bidrag från staten redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att Duni kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Statliga bidrag som gäller kostnader periodiseras och redovisas i resultaträkningen över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att täcka.

2.21 Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget upprättar sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. RFR 2 innebär att moderbolagets årsredovisning för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras jämfört med redovisning enligt IFRS.

Principerna för moderbolaget är oförändrade jämfört med föregående år.

2.21.1 Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnader mellan koncernen och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Dotterbolag
Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Förvärvskostnader redovisas i moderbolaget som andel i dotterbolag. Erhållna utdelningar och koncernbidrag redovisas som finansiella intäkter.

Immateriella anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Redovisad goodwill i moderbolaget avser så kallad förvärvsgoodwill, nyttjandeperioden bedöms av bolagsledningen därför till maximala 20 år. Avskrivning på goodwill sker linjärt över nyttjandeperioden om 20 år.

Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Leasade tillgångar
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Avsatt till pensioner
Moderbolaget redovisar pensionsskulden baserad på beräkning i enlighet med Tryggandelagen.

Inkomstskatt
I moderbolaget redovisas – på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning – den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna.

Uppställningsform för resultat- och balansräkning
Moderbolaget följer ÅRLs uppställningsform för resultat- och balansräkningen, vilket bland annat innebär en annan uppställningsform för eget kapital och att avsättningar redovisas som en egen huvudrubrik i balansräkningen.