Not 3 – Finansiella risker

3.1 Finansiella riskfaktorer

Duni utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (omfattande valutarisk, prisrisk i form av dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB’s energiförbrukning och inköp av massa, ränterisk i kassaflödet samt ränterisk i verkligt värde), kreditrisk och likviditetsrisk. Dunis övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna.

Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning (Treasury) enligt policies som fastställts av styrelsen. Treasury identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata- och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet. De ekonomiska säkringsrelationer som Duni etablerat som ett led i sin riskhantering kvalificerar sig inte för säkringsredovisning enligt reglerna i IAS 39, dock med ett undantag, Duni har tecknat ränteswappar som säkringsinstrument. Ränteswapparna redovisas enligt reglerna om kassaflödessäkring.

3.1.1 Marknadsrisk

Valutarisk 
Duni är verksamt internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar. Dunis valutaexponering kan beskrivas i omräkningsexponering respektive transaktionsexponering.

Duni hanterar sin omräkningsexponering samt transaktionsexponering genom att koncentrera exponeringen till ett fåtal koncernbolag samt genom en av styrelsen fastställd finanspolicy.

Omräkningsexponering
Poster inkluderade i varje enskilt dotterbolags årsredovisning är beräknade efter den valuta där dotterbolaget har sin primära ekonomi och/eller sin juridiska hemvist (funktionell valuta). Moderbolagets årsredovisning är presenterad i svenska kronor (SEK), vilket är koncernens presentationsvaluta. Omräkning från varje bolags funktionella valuta till SEK ger inte upphov till någon större effekt på kassaflödet varför denna exponering inte säkras. Omräkningsexponering uppstår när dotterbolagens resultaträkningar räknas om till SEK. Med oförändrade valutakurser jämfört med 2015 skulle nettoomsättningen för året varit 85 MSEK högre och det underliggande rörelseresultatet 27 MSEK lägre.

Duni är även exponerad för annan typ av omräkningsexponering. Denna exponering förekommer i de enskilda koncernbolagens balansräkningar till följd av att de kan inkludera poster i en annan valuta än i sin funktionella valuta. Omvärdering av dessa poster sker till balansdagens kurs och ingår i koncernens resultat. I följande avsnitt diskuteras denna typ av omräkningsexponering.

Den finansiella in- och utlåningen i de enskilda dotterbolagen är främst intern mot moderbolaget och i respektive dotterbolags funktionella valuta. På detta sätt har valutaexponeringen avseende dessa poster centraliserats till moderbolaget. I moderbolaget säkras, i enlighet med koncernens policy, 100 % av den finansiella in- och utlåningen varför en förändring i valutakurser inte ger någon väsentlig effekt på resultatet. Moderbolagets externa upplåning motsvaras av cirka 48 % av intern nettoutlåning med samma valutafördelning. De resterande 52 % valutasäkras på terminsmarknaden in enlighet med Dunis policy. Av Not 29 framgår värdet och nominella belopp avseende valutaterminer som tecknats för finansiell in- och utlåning i moderbolaget.

Som beskrivs närmare under avsnittet transaktionsexponering nedan hanterar Duni sin valutarisk främst genom att koncentrera affärstransaktionerna till att huvudsakligen ske i dotterbolagens funktionella valutor. Vad gäller den konsoliderade koncernen bedöms omräkningsexponeringen i de enskilda dotterbolagens rörelsekapital därför som liten.

Om samtliga valutor skulle varit 5 % högre/lägre skulle koncernens resultat på grund av exponeringen i de enskilda dotterbolagens såväl som koncernens balansposter varit cirka +/- 7 MSEK (2015: +/- 1 MSEK). Motsvarande för moderbolaget cirka +/- 4 MSEK (2015: +/- 0 MSEK).

Transaktionsexponering
Transaktionsexponeringen minimeras genom att externa affärstransaktioner huvudsakligen genomförs i dotterbolagens funktionella valuta. Dotterbolagens inköp, främst interna, kan ske i andra valutor än den egna funktionella valutan varför dessa är exponerade för en valutarisk. Genom att även styra de interna flödena i så stor utsträckning som möjligt till mottagande dotterbolags funktionella valuta koncentreras valutarisken till ett fåtal dotterbolag. Dunis externa utflöden sker framförallt i SEK samt PLN medan externa inflöden är främst i DKK, NOK, CHF samt GBP.

Duni har inte som policy att valutasäkra räntebetalningar, varken interna eller externa.

Duni har via dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB en indirekt valutarisk i USD. Internationellt är massa prissatt i USD, en förstärkning/försvagning av USD ger ökade respektive minskade inköpskostnader för koncernen.

Prisrisker
Energiprisrisker

Dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB köpte under år 2016 cirka 81 207 MWh el till en kostnad av cirka 29 MSEK, 3 792 ton gasol för cirka 15 MSEK samt köptes flis för bränsle till biopanna för cirka 9 MSEK (2015: 78 600 MWh el för 23 MSEK, 3 900 ton gasol för 17 MSEK, samt 8 MSEK för flis).

Rexcell Tissue & Airlaid AB är genom sin energiintensiva verksamhet utsatt för risker förknippade med prisförändringar på energi, framförallt gas och el. I de fall energiprisrisken inte är säkrad kommer prisförändringar på energimarknaden att ha en direkt påverkan på företagets resultat. En elprisförändring på +/- 5 % av den energi Rexcell Tissue & Airlaid AB förbrukar påverkar resultatet med ca -/+ 1 MSEK (2015: -/+ 2 MSEK).

För perioden 2013 till 2020 har Rexcell Tissue & Airlaid AB tilldelats utsläppsrätter fördelade på Dals Långed och Skåpafors. År 2016 var tilldelningen för Dals Långed 2 196 ton samt för Skåpafors 18 794 ton. Totalt antal utsläppsrätter minskar varje år fram till år 2020 då Dals Långed kommer att ha utsläppsrättigheter motsvarande 2 027 ton per år och Skåpafors 17 349 ton per år.  Produktionsanläggningen i Dals Långed är ställd i malpåse och när det inte sker någon produktion utnyttjas inga utsläppsrätter. Tilldelningen av utsläppsrätter från Länsstyrelsen ligger vilande från 2017, men kan via ansökan återfås fram till år 2020.

Överblivna utsläppsrätter överförs till nästkommande år och om utsläppsrätterna inte räcker till genomförs stödköp. Om stödköp kommer att ske under 2017 är bedömningen att det inte kommer att uppgå till några väsentliga belopp. År 2016 hade Rexcell Tissue & Airlaid AB 9 623 (9 683) stycken oförbrukade utsläppsrätter med ett marknadsvärde av 0 (0) MSEK. Totalt har 11 367 ton förbrukats i Skåpafors under 2016.

Massaprisrisker
För vissa pappers- och massaprodukter finns det en OTC-handel i finansiella kontrakt, dvs det finns en möjlighet att reducera risken av svängningar i pappers- och massapriset. Inköp av papper och massa sker i dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB. Duni har för närvarande inte tecknat några sådana kontrakt. En prisförändring på massapriset under 2016 på +/- 1 % per ton påverkar resultat med -/+ 3 MSEK (2015: -/+ 3 MSEK).

Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden
Duni är exponerad för ränterisk avseende kassaflöden främst i EURIBOR, då all extern upplåning är till rörlig ränta (se Not 31 för mer detaljer). Även moderbolagets interna in- och utlåning sker till rörlig ränta. Del av ränterisk har säkrats till fast ränta genom 5 års ränteswap, med förfall i augusti 2019.

Duni innehar inte några väsentliga räntebärande tillgångar. Koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten är i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor. Koncernens ränterisk avseende kassaflöden uppstår genom extern upplåning till rörlig ränta. Utestående upplåning är till 100 % upptagen i EUR.

Om räntorna på koncernens upplåning per 2016-12-31 varit 100 punkter högre/lägre med alla andra variabler konstanta samt beaktande av ränteswap, hade Dunis finansnetto för 2016 varit 7 MSEK lägre/högre (2015: 3 MSEK). Andra komponenter i eget kapital skulle ha varit 10 MSEK (2015: 13 MSEK) lägre/högre, huvudsakligen som en effekt av en minskning/ökning av verkligt värde för räntederivat vilka används som säkringsinstrument.

3.1.2 Kreditrisk

Kreditrisken hanteras på koncernnivå. Den uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot koncernens kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner.

Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått kreditrating ”A- (minus)” long term rating eller bättre accepteras. Totalbeloppet som deponeras eller investeras i en bank eller i ett enskilt finansbolag får ej överstiga 150 MSEK.

Samtliga nya kunder kreditbedöms av oberoende värderare. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där kundens finansiella ställning, tidigare erfarenheter och andra faktorer beaktas. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet.

Den maximala kreditrisken utgörs av det bokförda värdet på de exponerade tillgångarna inklusive derivat med positiva marknadsvärden.

Andelen förfallna fordringar över 180 dagar utgjorde 1,99 % av de totala kundfordringarna (2015: 1,95 %). För moderbolaget är motsvarande andel 1,63 % (2015: 1,11 %).

3.1.3 Likviditetsrisk

Dunis likviditetsrisk består i att koncernen kan sakna likvida medel för betalning av sina åtaganden. Risken hanteras inom Duni genom att Treasury ser till att det finns tillräckligt med likvida medel med hjälp av tillgänglig finansiering, avtalade kreditfaciliteter (dessa beskrivs närmare i Not 31) och möjligheten att stänga marknadspositioner.

Per 2016-12-31 har Duni en likviditet om 186 (2015: 203) MSEK samt en outnyttjad kreditfacilitet om 850 (2015: 831) MSEK. De kommande periodernas utbetalningar relaterade till finansiella skulder visas i nedanstående tabeller.

Dunis kreditfacilitet är förenad med covenants som består av ett finansiellt nyckeltal samt ett antal icke finansiella villkor. Det finansiella nyckeltalet är finansiell nettoskuld i förhållande till operativ EBITDA. Räntemarginalen beräknas efter samma nyckeltal och justeras efter givna nivåer kvartalsvis.

Nuvarande finansiering utgörs av en revolving credit facility på 130 MEUR som inte är fullt utnyttjad. Utöver denna finansiering finns en putcall facility på 20 MEUR, med förfall i april 2018, samt checkräkningskrediter på totalt 7 MSEK och 10 MPLN. Dunis långsiktiga finansiering är sedan 2015 säkerställd genom ett finansieringsavtal som löper till och med april 2018. Tabellen visar koncernens kontrakterade utestående odiskonterade räntebetalningar och amorteringar avseende de finansiella skulderna samt tillgångar och skulder avseende derivat:

1-3 månader 3-12 månader Senare än 1 år men inom 5 år
MSEK Bokfört värde Ränta Amortering Ränta Amortering Ränta Amortering
Banklån -659 -1 -420 -240
Checkräkningskredit -14 0 -14
Leverantörsskulder och övriga skulder -451 -451
– Valutaterminskontrakt* -12 -12
– Ränteswap -8 -1 0 0 0 -8
Derivatinstrument – Skulder -20 -1 -12 0 0 0 -8
– Valutaterminskontrakt* 1 0
– Ränteswap
Derivatinstrument – Tillgångar 1 0 0 0 0 0 0
Summa -1 143 -2 -897 0 -240 0 -8
* Bruttoflödena redovisas i nedanstående tabell.

Marknadsvärdet på derivatinstrumenten avseende skulder ovan fördelar sig per derivattyp enligt följande:

MSEK 2016 2015
Valutaterminskontrakt -11 4
Ränteswap -8 -7
Summa -19 -3

Valutaterminskontrakten regleras brutto. Nedanstående tabell visar valutaterminer uppdelade efter den tid som återstår på balansdagen fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges är de avtalsenliga odiskonterade beloppen.

MSEK 2016 2015
Valutaterminskontrakt
– Inflöde avseende kontrakt för finansiella tillgångar och skulder 608 894
– Utflöde avseende kontrakt för finansiella tillgångar och skulder -620 -892

Samtliga flöden förfaller inom ett år. Finansiella valutaterminskontrakt avser såväl interna som externa skulder och fordringar.

Samtliga finansiella skulder samt derivat med negativa värden och positiva värden inkluderas i ovanstående uppställning. Belopp i utländsk valuta samt belopp som betalas baserat på en rörlig ränta har uppskattats genom att använda de på balansdagen gällande valutakurserna och de senaste räntejusteringarna. Summa amortering överensstämmer inte alltid med bokfört värde. Detta beror på att koncernens transaktionskostnader i samband med uppläggning av lånen ligger bokförda mot lånen.

3.2 Hantering av kapitalrisk

Dunis mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet. Duni bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt kapital. Nettoskulden beräknas som total upplåning med avdrag för likvida medel. Totalt kapital beräknas som eget kapital i koncernens balansräkning plus nettoskulden.

Skuldsättningsgraden är som följer:

Koncernen
MSEK 2016 2015
Total upplåning 659 537
Checkräkningskredit 14 12
Andra långfristiga fordringar 2 2
Avsättningar till pensioner 268 236
Koncern lån / fordringar
Avgår: likvida medel -186 -203
Nettoskuld* 757 585
Totalt eget kapital 2 486 2 345
Totalt kapital 3 243 2 930
Skuldsättningsgrad 23 % 20 %
* Beräkning nettoskuld är exklusive derivat.

3.3 Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde på derivat som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Det noterade marknadspriset som används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen.

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (exempelvis OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Duni använder ett antal olika metoder och gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för likartade instrument används för långfristiga skulder. Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella instrument. Verkligt värde för swapavtal beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden. Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av noterade kurser för valutaterminer på balansdagen.

Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella instrument.

Enligt standarden för finansiella instrument krävs upplysningar om värdering till verkligt värde per nivå i följande verkliga värde-hierarki:

Nivå 1 – Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
Nivå 2 – Andra observerbara data för tillgången eller skulden är noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (som pris) eller indirekt (härlett från pris).
Nivå 3 – Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata.

Duni har som framgår av Not 32 derivatinstrument värderade till verkligt värde samt för säkringsändamål. Samtliga derivatinstrument är klassificerade i nivå 2.