Not 4 – Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

4.1 Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.

4.1.1 Nyttjandeperiod immateriella och materiella anläggningstillgångar

Koncernledningen fastställer bedömd nyttjandeperiod och därmed sammanhängande avskrivning för koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar. Dessa uppskattningar baseras på historisk kunskap om motsvarande tillgångars nyttjandeperiod. Nyttjandeperiod samt bedömda restvärden prövas varje balansdag och justeras vid behov.

Redovisade värden för respektive balansdag för immateriella och materiella anläggningstillgångar, se Not 21-25.

4.1.2 Nedskrivningsprövning för goodwill

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i Not 2 under avsnitt 2.9 Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras, se Not 21.

Redovisade värden per balansdagen för goodwill fördelade per kassagenererande enhet, se Not 21.

Även om den uppskattade tillväxttakten som tillämpats för diskonterade kassaflöden efter den prognostiserade 5 års perioden hade varit 0 % i stället för ledningens bedömning på 1 %, skulle inget nedskrivningsbehov av goodwill förekomma.

Den uppskattade diskonteringsräntan före skatt som Duni använder ligger i ett spann på 7,4 % – 10,4 % där den lägre procentsatsen används vid beräkning av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill i affärsområde Table Top.

Även om den uppskattade diskonteringsräntan före skatt som tillämpats för diskonterade kassaflöden hade varit 1 % högre i stället för ledningens bedömning skulle inget nedskrivningsbehov av goodwill förekomma.

4.1.3 Pensioner

Kostnaderna liksom värdet på pensionsförpliktelser för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar som utgår ifrån antaganden om diskonteringsränta, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Antaganden om diskonteringsränta baserar sig på högkvalitativa placeringar med fast ränta och löptid motsvarande koncernens befintliga pensionsförpliktelser, övriga demografiska förhållanden baseras på vedertagande branchpraxis.

Den största pensionsplanen (drygt halva pensionsförpliktelsen) finns i Sverige som inte har en tillräckligt likvid marknad för företagsobligationer, därför baseras diskonteringsräntan för den svenska pensionsskulden på bostadsobligationer med motsvarande löptid som pensionsplanen. Dunis bedömning är att det går att likställa svenska bostadsobligationer med förstklassiga företagsobligationer eftersom marknaden för dessa obligationer har en hög omsättning och anses vara likvid och djup, vidare har dessa obligationer oftast en trippel A rating vilket medför att de har hög kreditvärdighet.

Redovisade värden för pensionsskuld för respektive balansdag framgår av Not 33 Pensionsförpliktelser.

4.2 Viktiga bedömningar vid tillämpning av företagets redovisningsprinciper

4.2.1 Fördelning av anläggningstillgångar på rörelsesegment samt goodwill till kassagenererande enheter

Rörelsesegmenten nyttjar gemensamma anläggningstillgångar. Vid redovisning av de gemensamma anläggningstillgångarna per rörelsesegment har dessa fördelats baserat på respektive rörelsesegments verksamhetsvolym vilket anses vara en rimlig fördelningsgrund då respektive rörelsesegments nyttjande av tillgången visas. Motsvarande fördelning har även skett vid fördelning av koncerngemensamma kostnader. Förvärvsgoodwill har fördelats på kassagenererande enheter och rörelsesegment utifrån en bedömning av vilka enheter som kommer att dra nytta av de synergier etc som rörelseförvärvet skapar. När fördelningen genomförts har ledningen vägt in enheternas uppskattade verksamhetsvolymer samt en bedömning av marknadens utveckling för respektive enhet.