Not 2 – Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

I denna Not anges de viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna årsredovisning upprättats. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år med de undantag som anges nedan. Koncernredovisningen omfattar Duni AB och dess dotterbolag.

2.1 Grunder för rapporternas upprättande

Överensstämmelse med IFRS

Koncernredovisningen för Dunikoncernen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande regler för koncerner samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU.

Anskaffningsvärdemetoden

Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom:

finansiella tillgångar som kan säljas, finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen,
finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) som är klassificerade som säkringsinstrument samt
förmånsbestämda pensionsplaner – förvaltningstillgångar värderade till verkligt värde.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i Not 4.

Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta separat i avsnittet 2.20 Moderbolagets redovisningsprinciper.

2.1.1 Ändringar i redovisningsprinciper och upplysningar

Duni tillämpar de nya och ändrade standarder och tolkningar från IASB och uttalanden från IFRIC som är antagna av EU och som är obligatoriska från och med den 1 januari 2018. Nedan anges de standarder som Duni tillämpar för första gången för räkenskapsåret som började 1 januari 2018. De nya reglerna har ingen retroaktiv verkan på Duni och jämförelsetalen för 2017 har därför inte räknats om.

Andra standarder, ändringar och tolkningar som träder ikraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2018 har ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 9 Finansiella instrument (antagen av EU)

Duni har tillämpat standarden från 1 januari 2018 och i enlighet med standarden har inte jämförelsetalen räknats om. IFRS 9 ersätter de delar av IAS 39 som hanterar när ett finansiellt instrument redovisas i och tas bort från balansräkningen, klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder samt nedskrivning av finansiella tillgångar och säkringsredovisning.

Med undantag för moderbolagets redovisning så har Duni inga resultat- eller balansmässiga övergångseffekter från denna standard. Moderbolagets övergångseffekt avser reserveringar på koncerninterna fordringar som följer av IFRS 9. Detta innebär att en reservering ska göras på koncerninterna fordringar även om det inte anses vara en förväntad förlust för koncernen. Reserveringen uppgår till 0,7 MSEK vilket redovisas mot eget kapital i moderbolaget.

De nya säkringsredovisningsreglerna i IFRS 9 är mer förenliga med företagets riskhantering i praktiken då standarden inför en mer principbaserad ansats för säkringsredovisningen. Dunis tidigare säkringsförhållanden kvalificerade sig för säkringsredovisning enligt IFRS 9 och säkringsdokumentationen har uppdaterats i enlighet med denna.

IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder (antagen av EU)

IFRS 15 är den nya standarden för intäktsredovisning och ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. Duni har tillämpat den framåtriktade övergångsmetoden vilket innebär att jämförelsetalen inte räknats om.

Införandet av den nya standarden har inte haft någon väsentlig påverkan på Dunis resultat- eller balansräkning.

Redovisningen av returrätter i balansräkningen har förändrats och bruttoredovisas i balansräkningen från och med den 1 januari 2018. Bedömda returrätter redovisas som en avsättning och kostnad sålda varor avseende den redovisade returrätten ökar varulager istället för att som tidigare nettoredovisas i skulden på avsättningen för bedömda returer. Varulagret har vid årsskiftet ökat med 6 MSEK i och med denna förändring.

Andra standarder, ändringar och tolkningar som träder ikraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2018 har ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2018 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Dessa nya standarder och tolkningar väntas påverka Dunis finansiella rapporter på följande sätt:

IFRS 16 Leasingavtal

Väsentliga krav
IFRS 16 publicerades i januari 2016. Implementeringen av standarden innebär att nästan samtliga leasingkontrakt kommer att redovisas i balansräkningen, då ingen åtskillnad längre görs mellan operationella och finansiella leasingavtal. Enligt den nya standarden ska en tillgång (rättigheten att använda en leasad tillgång) och ett finansiellt åtagande att betala leasingavgifter redovisas. Kontrakt med kort löptid och kontrakt av mindre värde undantas.

Påverkan
Standarden kommer främst att påverka redovisningen av Dunis operationella leasingavtal. Duni kommer att redovisa den ackumulerade effekten av att initialt tillämpa IFRS 16 som en justering av ingående balans den första tillämpningsdagen och övergången medför ingen påverkan på eget kapital. Leasingskulden värderas till nuvärdet av återstående leasingavgifter. Nyttjanderättstillgången för samtliga identifierade avtal som berörs av den nya standarden uppgår till det belopp som motsvarar leasingskulden. Kostnaderna för dessa leasingavtal kommer i resultaträkningen att redovisas som avskrivning respektive räntekostnad vilket kommer att påverka resultatmått såsom EBITDA, rörelseresultat och finansnetto. Duni har valt att tillämpa de praktiska lättnadsreglerna avseende korttidsleasar (med en leasingperiod understigande 12 månader) samt leasingavtal av lågt värde (där den underliggande tillgången understiger ett värde av 5 TUSD) och inte redovisa en tillgång samt skuld för dessa utan istället som en löpande kostnad i resultaträkningen. Duni har valt att dela in sina leasingavtal i portföljer och använda samma diskonteringsränta på leasingportföljer med likande egenskaper.

För avstämning mellan åtaganden för operationella leasingavtal per den 31 december 2018 och redovisad leasingskuld vid övergången till IFRS 16, se not 37.

Gäller from 1 januari 2019
IFRS 16 Leasingavtal kommer att tillämpas från och med 1 januari 2019. Duni har valt att vid övergången till IFRS 16 använda sig av den förenklade övergångsmetoden innebärande att jämförelsetalen inte räknas om.

Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på Duni.

2.2 Koncernredovisning

2.2.1 Dotterbolag

Dotterbolag är alla de företag (inklusive företag för särskilt ändamål) där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav som överstiger 50 % av aktiernas eller andelarnas röstvärde eller där koncernen genom avtal ensam utövar ett bestämmande inflytande. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling och eller skuld till minoriteten. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör Duni om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.

Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett så kallat ”bargain purchase”, redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultatet.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

2.2.2 Transaktioner med innehavare utan medbestämmande inflytande

Koncernen tillämpar principen att redovisa transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. Duni redovisar innehav utan bestämmande inflytande i ett förvärvat bolag antingen till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Detta principval görs för varje enskilt rörelseförvärv. Duni har redovisat innehav utan bestämmande inflytande till verkligt värde avseende dotterbolagen Terinex Siam i Thailand, Sharp Serviettes i Nya Zeeland, Biopac UK Ltd i Storbritannien och BioPak Pty Ltd i Australien.

Duni har en förpliktelse att förvärva återstående 20 % av aktierna i Sharp Serviettes. Minoritetsägarna har en säljoption i perioden april – juni under åren 2019, 2020 och 2021. Vid ett utnyttjande av optionen kommer köpeskillingen att baseras på bolagets normaliserade genomsnittliga finansiella resultat för de två stängda räkenskapsår som föregår datumet då optionen utnyttjas.

Duni har en förpliktelse att förvärva återstående 25 % av aktierna i Kindtoo Ltd (Biopac UK Ltd). Minoritetsägarna har en säljoption i perioden aug 2020 till mars 2021, där lösenpris bestäms av de framtida resultaten.

Duni har en förpliktelse att förvärva 20 % av aktierna i BioPak Pty Ltd efter fem år. En av minoritetsägarna i BioPak Pty Ltd har en säljoption i perioden oktober 2023 till april 2024, där lösenpris bestäms av de framtida resultaten. Skulden motsvarar det diskonterade förväntade lösenpriset för optionen, vilken beräknas med en vinstmultipel i paritet med den som användes i den initiala transaktionen. Skulden till minoriteten är vid årsskiftet värderad till 336 MSEK. Värdeutvecklingen är beroende av företagets tillväxt och lönsamhet under de kommande fem åren.

Som en följd av ovan nämnda optioner redovisas dessa bolag som om de vore fullt konsoliderat samt en skuld motsvarande det diskonterade förväntade lösenpriset för optionerna varvid andel utan bestämmande inflytande hänförbar till optionen elimineras. Skillnaden mellan skulden för optionen och den andel utan bestämmande inflytande som optionen avsåg redovisas direkt mot eget kapital och särskiljs från övriga förändringar i eget kapital. Skulden till minoriteterna redovisas som ett derivatinstrument.

2.2.3 Intresseföretag

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 % och 50 % av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Duni har för närvarande inga intresseföretag.

2.3 Segmentrapportering

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I Duni har denna funktion identifierats till koncernledningen som fattar strategiska beslut. Dunis segmentrapportering omfattar redovisning av fyra affärsområden som styrs utifrån det operativa resultatet efter det att gemensamma kostnader fördelats ut på respektive affärsområde. För detaljerad beskrivning, se Not 5.

2.4 Omräkning av utländsk valuta

2.4.1 Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

2.4.2 Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Valutakursdifferenser på utlåning och upplåning redovisas i finansnettot, medan övriga kursdifferenser ingår i rörelseresultatet. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat. Duni tillämpar säkringsredovisning via ränteswappar där en del av ränterisken säkras till fast ränta.

2.4.3 Koncernbolag

Resultat och finansiell ställning för alla koncernbolag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:

a) tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs

b) intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs

c) alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter, till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i övrigt totalresultat till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

2.5 Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel i kassaflödesanalysen överensstämmer med definitionen av likvida medel i balansräkningen, se 2.13.

2.6 Intäkter

2.6.1 Intäktsredovisning

Från och med den 1 januari 2018 tillämpar Duni IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder och den framåtriktade övergångsmetoden har valts. Den nya standarden har inte haft någon påverkan på Dunis resultat- eller balansräkning. Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Duni har även tjänsteintäkter i form av försäljning av ekonomi- och administrativa tjänster från koncernens redovisningscenter. Dessa uppgår inte till väsentliga belopp och ingår i ofördelat under intäkter i resultaträkningen.

Duni redovisar en intäkt när kontrollen för varorna överförs, vilket inträffar när varorna levereras till kunden eller grossisten och det inte finns några ouppfyllda åtaganden som kan påverka godkännandet av varorna. Leverans sker när varorna har transporterats till den specifika platsen, risken för föråldrade eller förkomna varor har överförts till kunden eller grossisten och denna har antingen accepterat varorna i enlighet med avtalet, tidsrymden för invändningar mot avtalet har gått ut, eller Duni har objektiva bevis för att alla kriterier för acceptans har uppfyllts.

I de fall Dunis produkter säljs med kvantitetsrabatt och kunderna har rätt att returnera felaktiga produkter redovisas försäljningsintäkterna på basis av det pris som anges i försäljningsavtalet, netto efter uppskattade kvantitetsrabatter och returer vid tidpunkten för försäljningen. Samlad erfarenhet används för att bedöma och reservera för rabatter och returer. Bedömningen av kvantitetsrabatterna baseras på förväntade årsinköp. Intäkten redovisas endast i den utsträckning som det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring inte uppstår. En skuld redovisas för förväntade volymrabatter i förhållande till försäljningen till och med balansdagen. Då storleken på returer har varit stabil de senaste åren är det mycket sannolikt att en väsentlig återföring av de redovisade intäkterna inte kommer att ske. Giltigheten på kundavtal och berättigande till rabatter, kundbonusar och returer samt den uppskattade mängden returer eller kundbonusar omvärderas vid varje balansdag. Ingen finansieringskomponent bedöms föreligga eftersom försäljningen sker med en kredittid på i genomsnitt 45 dagar, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

2.6.2 Utdelningsintäkter

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalningen har fastställts.

2.7 Immateriella tillgångar

2.7.1 Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Detaljerade upplysningar avseende hur Duni har definierat kassagenererande enheter vid fördelning av goodwill framgår av Not 21.

2.7.2 Kundrelationer, varumärken och licenser

Identifierbara förvärvade kundrelationer redovisas till verkligt värde och är hänförliga till förvärv gjorda från 2013 och senare. Avskrivning görs linjärt över nyttjandeperioden som bedöms till 10 år.

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Varumärken och licenser har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för varumärken och licenser över deras bedömda nyttjandeperiod (3-10 år).

2.7.3 Forskning och utveckling

Aktiverade utgifter för utvecklingsarbete avser i huvudsak utgifter för implementering av affärssystemet SAP.

Utgifter för forskning kostnadsförs när de uppstår.

Utgifter som uppstått i utvecklingsprojekt (hänförliga till formgivning och test av nya eller förbättrade produkter) redovisas som immateriella tillgångar när följande kriterier är uppfyllda:

(a) det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella tillgången så att den kan användas eller säljas,

(b) ledningen har för avsikt att färdigställa den immateriella tillgången och använda eller sälja den,

(d) det kan visas hur den immateriella tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar,

(e) adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja den immateriella tillgången finns tillgängliga, och

(f) de utgifter som är hänförliga till den immateriella tillgången under dess utveckling kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Övriga utvecklingsutgifter som inte uppfyller dessa villkor redovisas som kostnader när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare har redovisats som en kostnad, redovisas inte som en tillgång i en efterföljande period. Aktiverade utgifter för utvecklingsarbete redovisas som immateriella tillgångar och avskrivningar görs från den tidpunkt då tillgången är färdig att användas, linjärt över bedömd nyttjandeperiod (3-10 år).

2.8 Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Alla materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången samt räntekostnader vid uppförande av kvalificerande tillgångar.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar sker för mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande:

Typ av tillgång	Nyttjandeperiod
Byggnader	20-40 år
Pappersmaskiner	15-17 år
Övriga maskiner	10 år
Fordon	5 år
Inventarier, verktyg och installationer	3-8 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas varje balansdag och justeras vid behov.

Vinst eller förlust från avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

2.9 Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar

För goodwill och andra tillgångar med en obestämd nyttjandeperiod görs årligen en prövning av att återvinningsvärdet, det vill säga det högre av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet, överstiger redovisat värde. För andra icke finansiella tillgångar görs en liknande prövning så snart det finns en indikation på att det redovisade värdet är för högt. Tillgångens värde skrivs ner till återvinningsvärdet så snart det visats att detta är lägre än redovisat värde.

2.10 Leasing

Anläggningstillgångar som disponeras via leasing klassificeras i enlighet med leasingavtalets ekonomiska innebörd. Leasing av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar förknippade med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Övriga leasingavtal klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasinggivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

Från och med den 1 januari 2019 kommer Duni tillämpa den nya redovisningsstandarden för leasing, IFRS 16. Vad standarden innebär finns att läsa i avsnitt 2.1.1 ovan och övergångseffekterna specificeras i Not 37.

Duni leasar bland annat byggnader, bilar och truckar. Leasingavtalens längd varierar och möjligheter till förlängning kan finnas. Villkoren förhandlas separat för varje avtal och innehåller ett stort antal olika avtalsvillkor. Leasingavtalen innehåller inga särskilda villkor eller restriktioner som skulle innebära att avtalen skulle sägas upp om villkoren inte uppfylldes, men de leasade tillgångarna får inte användas som säkerhet för lån. Leasingavtalen redovisas som nyttjanderätter och en motsvarande skuld, den dagen som den leasade tillgången finns tillgänglig för användning av koncernen. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiell kostnad. Den finansiella kostnaden ska fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Nyttjanderätten skrivs av linjärt över det kortare av tillgångens nyttjandeperiod och leasingavtalets längd. Tillgångar och skulder som uppkommer från leasingavtal redovisas initial till nuvärde och leasingskulderna inkluderar nuvärdet av leasingbetalningar. Leasingbetalningarna diskonteras med den implicita räntan om den räntan kan fastställas, annars den marginella låneräntan. Betalningar för korta kontrakt och leasingavtal av mindre värde kostnadsförs linjärt i resultaträkningen. Korta kontrakt är avtal med en leasingtid på 12 månader eller mindre.

2.11 Finansiella tillgångar och finansiella skulder

Duni tillämpar IFRS 9, utgiven av IASB juli 2014, från 1 januari 2018. Denna tillämpning har resulterat i förändringar i redovisningsprinciper. Duni har inte förtidstillämpat IFRS 9 under tidigare perioder. Koncernen har valt att fortsätta tillämpa säkringsredovisningsreglerna i IAS 39 vid tillämpning av IFRS 9. Som tillåts i övergångsreglerna till IFRS 9 har koncernen valt att inte räkna om jämförelsesiffror.

Klassificering
Dunis nya principer för klassificering och värdering av finansiella tillgångar baseras på en bedömning av både (i) företagets affärsmodell för förvaltningen av finansiella tillgångar, och (ii) egenskaperna hos de avtalsenliga kassaflödena från den finansiella tillgången.

Finansiella tillgångar värderas initialt till verkligt värde plus, i de fall tillgången inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, transaktionskostnader direkt hänförliga till köpet. Transaktionskostnader hänförliga till finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen kostnadsförs direkt i resultaträkningen.

Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången.

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Den legala rättigheten får inte vara beroende av framtida händelser och den måste vara rättsligt bindande för företaget och motparten både i den normala affärsverksamheten och i fall av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs.

Koncernens derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. I det fall säkringsredovisning tillämpas eller om derivaten utgör ett optionspaket avseende förvärvade dotterbolag redovisas värdeförändringarna över övrigt totalresultat. I övriga fall redovisas värdeförändringen över resultaträkningen även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Se mer nedan i avsnittet Derivatinstrument och säkringsredovisning.

2.11.1 Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Duni klassificerar endast sina finansiella tillgångar som tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde då följande krav är uppfyllda:

tillgången ingår i en affärsmodell där målet är att inkassera avtalsenliga kassaflöden, och
avtalsvillkoren ger vid specifika tidpunkter upphov till kassaflöden som enbart består av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

Följande finansiella tillgångar redovisas till upplupet anskaffningsvärde; Finansiella anläggningstillgångar, Övriga fordringar, Upplupna intäkter, Kundfordringar samt likvida medel. Dessa tillgångar redovisades till upplupet anskaffningsvärde även enligt tidigare principer.

2.11.2 Tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen

Duni har inte några andra finansiella tillgångar förutom derivatinstrument redovisade till verkligt värde via resultaträkningen.

2.11.3 Tillgångar värderade till verkligt värde över övrigt totalresultat

Duni har inte några andra finansiella tillgångar förutom derivatinstrument redovisade till verkligt värde över övrigt totalresultat.

2.11.4 Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

Lång- och kortfristiga räntebärande skulder, samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder och upplupna kostnader ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år.

Finansiella skulder värderas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Finansiella skulder värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteskillnadsersättningar vid förtidslösen av lån redovisas i resultaträkningen vid lösentidpunkten. Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig. Lämnade utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

2.11.5 Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen

Duni har inte några andra finansiella skulder förutom derivatinstrument redovisade till verkligt värde via resultaträkningen.

2.11.6 Finansiella skulder värderade till verkligt värde över övrigt totalresultat

Duni har inte några andra finansiella skulder förutom derivatinstrument redovisade till verkligt värde över övrigt totalresultat.

2.11.7 Derivatinstrument och säkringsredovisning

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen från och med affärsdagen och värderas till verkligt värde, både vid första redovisningstillfället och vid efterföljande värderingar. Redovisning av efterföljande värdeförändringar beror på om derivatet har identifierats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, den säkrade postens karaktär. Har inte ett säkringsförhållande identifierats, redovisas värdeförändringen på derivatinstrument i resultaträkningen med undantag för eventuella köp och säljoptioner som ingåtts med minoritetsägare vid rörelseförvärv. Dessa redovisas direkt mot eget kapital som en transaktion med minoriteten. Duni identifierar vissa derivat som antingen säkring av prognostiserade kassaflöden eller säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet.

För att uppfylla kraven för säkringsredovisning krävs viss dokumentation rörande säkringsinstrumentet och förhållandet till den säkrade posten. Duni dokumenterar också mål och strategier för riskhantering och säkringsåtgärder, samt en bedömning av säkringsförhållandets effektivitet när det gäller att utjämna förändringar i verkligt värde eller kassaflöde för säkrade poster, både vid säkringens början och sedan löpande.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i Not 29. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av rapporten redogörelse förändring eget kapital. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras alltid som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder.

Säkring av kassaflöde

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten Andra vinster/förluster – netto. Den vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av en ränteswap som säkrar upplåning med rörlig ränta, redovisas i resultaträkningens post Finansiella kostnader.

Koncernen säkrar sina framtida räntebetalningar med ränteswapar. Koncernen ingår ränteswapar som har samma kritiska villkor som det säkrade föremålet. Kritiska villkor kan vara referensränta, ränteomsättningsdagar, betaldagar, förfallodag och nominellt belopp. Koncernen säkrar inte 100 % av lånen och identifierar därför bara den andel av utestående lån som motsvaras av swapparnas nominella belopp. Ineffektivitet kan exempelvis uppstå på grund av CVA/DVA justering av ränteswappen. Det fanns ingen ineffektivitet hänförlig till ränteswappar vare sig 2018 eller 2017.

Säkring av nettoinvestering

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter redovisas på liknande sätt som Kassaflödessäkringar. Den andel av vinst eller förlust på ett säkringsinstrument som bedöms som en effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas direkt i resultaträkningen som övriga intäkter eller övriga kostnader. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital omklassificeras till resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis.

Under 2018 har moderbolaget ingått valutaterminer samt tagit upp banklån i AUD om 21 MAUD vilka har identifierats att säkra nettoinvesteringen i Biopak Pty Ltd. Det fanns ingen ineffektivitet som ska redovisas från säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet.

2.11.8 Nedskrivning av fordringar

Duni värderar från och med 1 januari 2018 de framtida förväntade kreditförlusterna relaterade till investeringar i skuldinstrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde respektive verkligt värde med förändringar via övrigt totalresultat baserat på framåtriktad information. Koncernen väljer reserveringsmetod baserat på om det skett en väsentlig ökning i kreditrisk eller inte. Koncernen tillämpar i enlighet med reglerna i IFRS 9 en förenklad metod för nedskrivningsprövning av kundfordringar. Förenklingen innebär att reserven för förväntade kreditförluster beräknas baserat på förlustrisken för hela fordrans löptid och redovisas när fordran redovisas första gången.

2.11.9 Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingsteknik till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument eller diskonterade kassaflöden. Verkligt värde på valutaterminer beräknas utifrån gällande terminskurs på balansdagen, medan ränteswappar värderas med utgångspunkt från framtida diskonterade kassaflöden.

2.11.10 Borttagande av finansiella tillgångar och skulder

Finansiella instrument tas bort från balansräkningen när samtliga förmåner och risker överförts till annan part alternativt när förpliktelser fullgjorts.

2.11.11 Redovisningsprinciper tillämpade till och med 31 december 2017

Byte från IAS 39 till IFRS 9 har endast inneburit en ändrad terminologi. Duni hade tidigare sina Kassa och bank, Övriga fordringar, Upplupna intäkter samt Kundfordringar klassificerade som Låne- och kundfordringar, vilket numera är Finansiella tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde. Duni skrev tidigare ner fordringar endast om det fanns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov förelåg för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar, ändringen till ny princip har inte inneburit några väsentliga skillnader.

2.12 Varulager

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in-, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av formgivningskostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

2.13 Likvida medel

I likvida medel ingår, i såväl balansräkningen som i rapporten över kassaflöden, kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.

2.14 Inkomstskatter

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt och förändringar i uppskjuten skatt.

Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital, skatteeffekter på poster som redovisas i totalresultatet, redovisas i totalresultatet.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är troligt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag och filialer redovisas inte i koncernredovisningen då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid.

2.15 Ersättningar till anställda

2.15.1 Pensioner

Duni har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Duni har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken Duni betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Duni har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den så kallade ”projected unit credit method”. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida pensionsbetalningar med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens. Ungefär halva pensionsförpliktelsen är hänförlig till Sverige. Svenska bostadsobligationer anses utgöra företagsobligationer.

Svenska bostadsobligationer motsvarar förstklassiga företagsobligationer i den mening att marknaden för bostadsobligationer har en hög omsättning och anses som likvid och djup, vidare har dessa obligationer oftast en trippel A rating vilket medför att de har hög kreditvärdighet.

Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period de uppstår.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar Duni avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

2.15.2 Ersättning vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av Duni före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Duni redovisar avgångsvederlag när koncernen bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än tolv månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.

2.16 Avsättningar

Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Duni redovisar avsättning för omstruktureringskostnader, i Not 9. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

2.17 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning (eller avyttringsgrupper) klassificeras som anläggningstillgångar som innehas för försäljning om deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion, inte genom fortlöpande användning. Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificerade som anläggningstillgångar som innehas för försäljning, redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Dessa tillgångar kan utgöra en del av ett företag, en avyttringsgrupp eller en enstaka anläggningstillgång. Duni har för redovisade räkenskapsår inga anläggningstillgångar som uppfyller kriterierna för att redovisas som anläggningstillgångar som innehas för försäljning.

2.18 Utsläppsrättigheter

Duni deltar i EU:s system för handel med utsläppsrättigheter. Erhållna utsläppsrättigheter värderas initialt till anskaffningsvärdet, det vill säga noll kronor. Uppvärderingar görs inte. En avsättning görs om underskott av utsläppsrättigheter identifieras mellan ägda rätter och de rätter som kommer att behöva levereras på grund av gjorda utsläpp. Värdet av eventuellt överskott av utsläppsrättigheter redovisas först när det realiseras vid en extern försäljning.

2.19 Statliga stöd

Bidrag från staten redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att Duni kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Statliga bidrag som gäller kostnader periodiseras och redovisas i resultaträkningen över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att täcka.

2.20 Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget upprättar sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. RFR 2 innebär att moderbolagets årsredovisning för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras jämfört med redovisning enligt IFRS.

Moderbolaget tillämpar liksom koncernen de nya redovisningsprinciperna vad gäller IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder.

I övrigt är principerna för moderbolaget oförändrade jämfört med föregående år.

2.20.1 Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnader mellan koncernen och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Dotterbolag
Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Förvärvskostnader redovisas i moderbolaget som andel i dotterbolag. Erhållna utdelningar och koncernbidrag redovisas som finansiella intäkter.

Skuld avseende minoritetsägares säljoption
Skulden avseende säljoptioner till minoritetsägare redovisas i moderbolaget till lägsta värdets princip. Koncernen redovisar denna skuld som en långfristig derivatskuld.

Immateriella anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Redovisad goodwill i moderbolaget avser så kallad förvärvsgoodwill, nyttjandeperioden bedöms av bolagsledningen därför till maximala 20 år. Avskrivning på goodwill sker linjärt över nyttjandeperioden om 20 år.

Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Leasade tillgångar
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Avsatt till pensioner
Moderbolaget redovisar pensionsskulden baserad på beräkning i enlighet med Tryggandelagen.

Inkomstskatt
I moderbolaget redovisas – på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning – den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna.

Uppställningsform för resultat- och balansräkning
Moderbolaget följer ÅRLs uppställningsform för resultat- och balansräkningen, vilket bland annat innebär en annan uppställningsform för eget kapital och att avsättningar redovisas som en egen huvudrubrik i balansräkningen.

Om Duni

Kontakt