Not 3 – Finansiella risker
3.1 Finansiella riskfaktorer
Duni utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker; valutarisk, prisrisk i form av energiförbrukning och inköp av massa, ränterisk i kassaflödet samt ränterisk i verkligt värde, kreditrisk och likviditetsrisk. Dunis övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna.
Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning (Treasury) enligt policies som fastställts av styrelsen. Treasury identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata- och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet. De ekonomiska säkringsrelationer som Duni etablerat som ett led i sin riskhantering kvalificerar sig inte för säkringsredovisning enligt reglerna i IFRS 9, dock med två undantag. Duni har tecknat ränteswappar som säkringsinstrument. Ränteswapparna redovisas enligt reglerna om kassaflödessäkring. Det andra undantaget är att en del av tillgångarna i det nyförvärvade bolaget BioPak Pty Ltd säkras genom valutaterminskontrakt enligt reglerna om säkring av nettoinvestering i utländsk valuta.
3.1.1 Marknadsrisk
Valutarisk
Duni är verksamt internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar. Dunis valutaexponering kan beskrivas i omräkningsexponering respektive transaktionsexponering. Duni hanterar sin omräkningsexponering samt transaktionsexponering genom att koncentrera exponeringen till ett fåtal koncernbolag samt genom en av styrelsen fastställd finanspolicy.
Omräkningsexponering – Konsolidering
Omräkningsexponering uppstår när dotterbolagens resultaträkningar räknas om till SEK. Med omräkningsexponering – konsolidering menas den exponering koncernen är utsatt för i samband med konsolidering och omräkning av dotterbolag med annan funktionell valuta än koncernens funktionella valuta, SEK. Koncernens funktionella valuta är den samma som presentationsvalutan. Omräkning från varje bolags funktionella valuta till SEK har en stor påverkan på koncernens redovisade intäkter och resultat. Med oförändrade valutakurser jämfört med 2017 skulle nettoomsättningen för året varit 218 MSEK lägre och det underliggande rörelseresultatet 33 MSEK lägre.
Omräkningsexponering – Balansräkning
Duni är även exponerad för annan typ av omräkningsexponering. Denna exponering förekommer i de enskilda koncernbolagens balansräkningar till följd av att de kan inkludera poster i en annan valuta än i sin funktionella valuta. Omvärdering av dessa poster sker till balansdagens kurs och ingår i koncernens resultat. I följande avsnitt diskuteras denna typ av omräkningsexponering.
Den finansiella in- och utlåningen i de enskilda dotterbolagen är främst intern mot moderbolaget och i respektive dotterbolags funktionella valuta. På detta sätt har valutaexponeringen avseende dessa poster centraliserats till moderbolaget. I moderbolaget säkras, i enlighet med koncernens policy, 100 % av den finansiella in- och utlåningen varför en förändring i valutakurser inte ger någon väsentlig effekt på resultatet. Moderbolagets externa upplåning motsvarar cirka 85 % av intern nettoutlåning med samma valutafördelning. De resterande 15 % valutasäkras på terminsmarknaden in enlighet med Dunis policy. Av Not 29 framgår värdet och nominella belopp avseende valutaterminer som tecknats för finansiell in- och utlåning i moderbolaget.
Som beskrivs närmare under avsnittet transaktionsexponering nedan hanterar Duni sin valutarisk främst genom att koncentrera affärstransaktionerna till att huvudsakligen ske i dotterbolagens funktionella valutor. Vad gäller den konsoliderade koncernen bedöms omräkningsexponeringen i de enskilda dotterbolagens rörelsekapital därför som liten.
Om samtliga valutor skulle varit 5 % högre/lägre skulle koncernens resultat på grund av exponeringen i de enskilda dotterbolagens såväl som koncernens balansposter varit cirka +/- 5 MSEK (2017: +/- 5 MSEK). Motsvarande för moderbolaget cirka +/- 3 MSEK (2017: +/- 4 MSEK).
Det finns även en exponering i koncernen genom att koncernens nettotillgångar finns i dotterbolag med annan valuta än SEK. Omräkning av dessa nettotillgångar ger upphov till omräkningseffekter vilka redovisas i övrigt totalresultat. Koncernen har en policy som reglerar när och i vilken omfattning denna exponering ska säkras. Koncernen säkrar från och med 2018 en del av nettotillgångarna i det nyförvärvade bolaget BioPak Pty Ltd genom valutaterminskontrakt. Valutaterminskontrakten redovisas enligt reglerna om säkring av nettoinvestering i utländsk valuta. Syftet med säkringen är endast ekonomiskt och inte gjort i spekulativt syfte. Derivatinstrumentet uppfyller kriterierna för säkringsredovisning. Effektiviteten på säkringen utvärderas när säkringsförhållandet ingicks. Den säkrade posten och säkringsinstrumentet utvärderas löpande för att säkerställa att förhållandet uppfyller kraven.
Transaktionsexponering
Transaktionsexponering uppstår när ett bolag säljer och köper i en annan valuta än sin funktionella valuta. Transaktionsexponeringen minimeras genom att externa affärstransaktioner huvudsakligen genomförs i dotterbolagens funktionella valuta. Dotterbolagens inköp, främst interna, kan ske i andra valutor än den egna funktionella valutan varför dessa är exponerade för en valutarisk. Genom att även styra de interna flödena i så stor utsträckning som möjligt till mottagande dotterbolags funktionella valuta koncentreras valutarisken till ett fåtal dotterbolag. Dunis externa utflöden sker framförallt i SEK, USD samt PLN medan externa inflöden är främst i DKK, NOK, CHF samt GBP. Duni har inte som policy satt säkra flöden i utländsk valuta på annat sätt än vad som ovan beskrivits.
Duni har inte heller som policy att valutasäkra räntebetalningar, varken interna eller externa.
Duni har via dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB en indirekt valutarisk i USD. Internationellt är massa prissatt i USD, en förstärkning/försvagning av USD ger ökade respektive minskade inköpskostnader för koncernen.
Osäkerhet kring Brexit och vad som gäller efter den 29 mars 2019 ses som en risk. Dunis totala nettoexponering i GBP är cirka 300 MSEK. En förändring i GBP om +/- 5 % skulle påverka resultatet med cirka 15 MSEK.
Prisrisker
Energiprisrisker
Produktions- och konverteringsenheter i Europa är genom sin energiintensiva verksamhet utsatt för risker förknippade med prisförändringar på energi, framförallt gas och el. I de fall energiprisrisken inte är säkrad kommer prisförändringar på energimarknaden att ha en direkt påverkan på företagets resultat. En prisförändring på +/- 5 % av den energi samtliga produktions- och konverteringsenheter i Europa förbrukar påverkar resultatet med cirka 5 MSEK (2017: 3 MSEK).
Dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB köpte under år 2018 82 370 MWh el till en kostnad av cirka 45 MSEK, 4 470 ton gasol för cirka 25 MSEK samt köptes flis för bränsle till biopanna för cirka 11 MSEK (2017: 87 393 MWh el för 36 MSEK, 4 493 ton gasol för 19 MSEK, samt 9 MSEK för flis).
För perioden 2013 till 2020 har Rexcell Tissue & Airlaid AB tilldelats utsläppsrätter fördelade på Dals Långed och Skåpafors. År 2018 hade Rexcell Tissue & Airlaid AB 4 672 (5 130) stycken oförbrukade utsläppsrätter med ett marknadsvärde av 0 (0) MSEK. Totalt har 13 406 ton förbrukats i Skåpafors under 2018. För mer information avseende utsläppsrättigheter se Förvaltningsberättelse.
Massaprisrisker
För vissa pappers- och massaprodukter finns det en OTC-handel i finansiella kontrakt, dvs. det finns en möjlighet att reducera risken av svängningar i pappers- och massapriset. Inköp av papper och massa sker i dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB. Duni har för närvarande inte tecknat några sådana kontrakt. En prisförändring på massapriset under 2018 på +/- 1 % per ton påverkar resultat med 5 MSEK (2017: 4 MSEK).
Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden
Duni är exponerad för ränterisk avseende kassaflöden främst i EURIBOR, då all extern upplåning är till rörlig ränta (se Not 31 för mer detaljer). Även moderbolagets interna in- och utlåning sker till rörlig ränta. Del av ränterisk har säkrats till fast ränta genom 5 års ränteswap, med förfall i augusti 2019. Ränteswapparna är endast till för ekonomisk säkring av risker och inte i spekulativt syfte.
Effektiviteten på säkringen utvärderas när säkringsförhållandet ingicks. Den säkrade posten och säkringsinstrumentet utvärderas löpande för att säkerställa att förhållandet uppfyller kraven. Koncernen säkrar inte 100 % av lånen och identifierar därför bara den andel av utestående lån som motsvaras av ränteswapparnas nominella belopp. Eftersom de kritiska villkoren varit matchade under hela året, har den ekonomiska relationen varit 100 % effektiv.
Duni innehar inte några väsentliga räntebärande tillgångar. Koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten är i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor. Koncernens ränterisk avseende kassaflöden uppstår genom extern upplåning till rörlig ränta. Utestående upplåning är till 100 % upptagen i EUR.
Om räntorna på koncernens upplåning per 2018-12-31 varit 100 punkter högre/lägre med alla andra variabler konstanta samt beaktande av ränteswap hade Dunis finansnetto för 2018 varit 8 MSEK lägre/högre (2017: 1 MSEK). Andra komponenter i eget kapital skulle ha varit 6 MSEK lägre/högre (2017: 6 MSEK), huvudsakligen som en effekt av en minskning/ökning av verkligt värde för räntederivat vilka används som säkringsinstrument.
Risk avseende skuld till minoritetens säljoption
Den 15 oktober 2018 förvärvade Duni 75 % av aktierna i BioPak Pty Ltd i Australien. Det finns en sälj respektive köpoption som båda parter kan välja att nyttja efter två år på cirka 24 MSEK för ytterligare 5 % av aktierna. Duni har en förpliktelse att förvärva resterande 20 % av aktierna efter fem år. En av minoritetsägarna i BioPak Pty Ltd har därmed en säljoption i perioden oktober 2023 till april 2024, där lösenpris bestäms av de framtida resultaten.
I februari 2018 förvärvade Duni 75% av aktierna i Kindtoo Ltd, som marknadsförs under namnet Biopac UK Ltd. Minoritetsägarna i Kindtoo Ltd har en säljoption i perioden augusti 2020 till mars 2021, där lösenpris bestäms av de framtida resultaten och Duni har därmed en förpliktelse att förvärva de resterande 25 %.
Duni har sedan tidigare år förvärvat 80 % av aktierna i det Nya Zeeländska bolaget United Corporation Limited, som marknadsförs under namnet Sharp Serviettes. Minoritetsägarna har en säljoption som kan nyttjas av säljaren i perioden april-juni under åren 2019-2021. Lösenpris bestäms av de framtida resultaten multiplicerat med en given multipel innebärande att Duni har en förpliktelse att förvärva de återstående 20 % av aktierna.
Duni redovisar en mindre del som kortfristig samt resterande som långfristig derivatskuld avseende dessa säljoptioner, motsvarande det diskonterade förväntade lösenpriset för optionerna. Värdeförändringar på derivatinstrumentet redovisas i eget kapital. Om de framtida resultaten i de förvärvade bolagen förutom BioPak Pty LTD ökar med 10 % genererar det en påverkan på koncernens eget kapital om 1 MSEK. Den stora påverkan ligger i BioPak PTY Ltd. Säljoptionen är vid årsskiftet värderad till 336 MSEK. Värdeutvecklingen av denna option är beroende av företagets tillväxt och lönsamhet under de kommande fem åren. Om den antagna tillväxt och lönsamhetstakten ökar eller minskar med 10 % skulle säljoptionens värde förändras med cirka +/- 18 MSEK.
3.1.2 Kreditrisk
Kreditrisken hanteras på koncernnivå. Den uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot koncernens kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner.
Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått lägst kreditrating ”A- (minus)” long term rating eller bättre accepteras. Totalbeloppet som deponeras eller investeras i en bank eller i ett enskilt finansbolag får ej överstiga 150 MSEK.
Samtliga nya större kunder kreditbedöms av oberoende värderare. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där kundens finansiella ställning, tidigare erfarenheter och andra faktorer beaktas. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet.
Den maximala kreditrisken utgörs av det bokförda värdet på de exponerade tillgångarna inklusive derivat med positiva marknadsvärden.
Andelen förfallna fordringar över 180 dagar utgjorde 0,89 % av de totala kundfordringarna (2017: 0,77 %). För moderbolaget är motsvarande andel 1,30% (2017: 1,22 %).
3.1.3 Likviditetsrisk
Dunis likviditetsrisk består i att koncernen kan sakna likvida medel för betalning av sina åtaganden. Risken hanteras inom Duni genom att Treasury ser till att det finns tillräckligt med likvida medel med hjälp av tillgänglig finansiering, avtalade kreditfaciliteter (dessa beskrivs närmare i Not 31) och möjligheten att stänga marknadspositioner.
Per 2018-12-31 har Duni en likviditet om 260 (2017: 227) MSEK samt en outnyttjad kreditfacilitet om 843 (2017: 1 300) MSEK. De kommande periodernas utbetalningar relaterade till finansiella skulder visas i nedanstående tabeller.
Dunis kreditfacilitet är förenad med covenants som består av ett finansiellt nyckeltal samt ett antal icke finansiella villkor. Det finansiella nyckeltalet är finansiell nettoskuld i förhållande till underliggande EBITDA. Räntemarginalen beräknas efter samma nyckeltal och justeras efter givna nivåer kvartalsvis. Detta nyckeltal används endast för efterlevnad av kreditfaciliteterna och är därmed inget av Duni definierat nyckeltal.
Dunis finansiering signerades den 18 december 2017. Finansieringen är långsiktig och utgörs av två lånefaciliteter som tillåter revolverande upplåning i EUR, dessa två faciliteter är på totalt 200 MEUR. Under året har en förlängningsoption utnyttjats på faciliteten som uppgår till 150 MEUR så att den nu löper till december 2021. Faciliteten på 50 MEUR löper till juni 2020. Inom ramens löptid har Duni möjlighet att fritt nyttja faciliteterna efter bolagets likvida behov. Utöver denna finansiering finns en putcall om 10 MEUR med förfall i maj 2019. Det finns checkräkningskrediter om totalt 17 MEUR varav inget var nyttjat per den 31 december 2018.
Tabellen visar koncernens kontrakterade utestående odiskonterade räntebetalningar och amorteringar avseende de finansiella skulderna samt till skulder avseende derivat:
| 1-3 månader | 3-12 månader | Senare än 1 år men inom 5 år | ||||||
| MSEK | Bokfört värde | Ränta | Amor- tering | Ränta | Amor- tering | Ränta | Amor- tering | |
| Banklån | -1 502 | -1 | – | – | -103 | – | -1 399 | |
| Checkräkningskredit | – | – | -567 | – | – | – | – | |
| Leverantörsskulder och övriga skulder | -567 | – | -567 | – | – | – | – | |
| – Valutaterminskontrakt* | 0 | – | – | – | – | – | – | |
| – Ränteswap | -3 | -1 | – | – | -3 | – | – | |
| – Skuld avseende minoritetsägares säljoption | -348 | – | – | – | -9 | – | -340 | |
| Derivatinstrument – Skulder | -351 | -1 | 0 | 0 | -12 | 0 | -340 | |
| – Valutaterminskontrakt* | 1 | – | – | – | – | – | – | |
| – Ränteswap | – | – | – | – | – | – | – | |
| Derivatinstrument – Tillgångar | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Summa | -2 419 | -2 | -567 | 0 | -115 | 0 | -1 739 | |
| * Bruttoflödena redovisas i nedanstående tabell. | ||||||||
Marknadsvärdet på derivatinstrumenten ovan fördelar sig per derivattyp enligt följande:
| MSEK | 2018 | 2017 |
| Valutaterminskontrakt | 1 | -9 |
| Ränteswap | -3 | -5 |
| Skuld avseende minoritetsägares säljoption* | -348 | -11 |
| Summa | -350 | -25 |
* För skuld avseende minoritetsägares säljoption se Not 29.
Valutaterminskontrakten regleras brutto. Nedanstående tabell visar valutaterminer uppdelade efter den tid som återstår på balansdagen fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges är de avtalsenliga odiskonterade beloppen.
| MSEK | 2018 | 2017 |
| Valutaterminskontrakt | ||
| – Inflöde avseende kontrakt för finansiella tillgångar och skulder | 394 | 771 |
| – Utflöde avseende kontrakt för finansiella tillgångar och skulder | -393 | -777 |
Samtliga flöden förfaller inom ett år. Finansiella valutaterminskontrakt avser såväl interna som externa skulder och fordringar.
Samtliga finansiella skulder samt derivat med negativa värden och positiva värden inkluderas i ovanstående uppställning. Belopp i utländsk valuta samt belopp som betalas baserat på en rörlig ränta har uppskattats genom att använda de på balansdagen gällande valutakurserna och de senaste räntejusteringarna. Summa amortering överensstämmer inte alltid med bokfört värde. Detta beror på att koncernens transaktionskostnader i samband med uppläggning av lånen ligger bokförda mot lånen.
Säkringsredovisningens påverkan på koncernens finansiella ställning och resultat
Effekterna av säkringsredovisning av valutariskers påverkan på koncernens finansiella ställning och resultat visas nedan:
Nettoinvestering i utlandsverksamhet
| 2018 | 2017 | |
| Redovisat belopp (MAUD) | 63 | – |
| Säkringsinstrumentens nominella belopp (MAUD) | 21 | – |
| Säkringskvot | 34 % | – |
| Vägda genomsnittet för terminskurser under året (inklusive terminspunkter) | 6,3807 | – |
Det säkrade föremålet bedöms i allt väsentligt ha samma förändring av verkligt värde som säkringsinstrumentet.
Derivatinstrument – Ränteswappar
| 2018 | 2017 | |
| Redovisat belopp (MEUR) | 40 | 40 |
| Förfallodag | 2019-08-07 | 2019-08-07 |
| Säkringsinstrumentens nominella belopp (MEUR) | 40 | 40 |
| Säkringskvot | 28 % | 47 % |
| Vägda genomsnittet för den rörliga räntan under året | -0,324 % | -0,325 % |
Det säkrade föremålet bedöms i allt väsentligt ha samma förändring av verkligt värde som säkringsinstrumentet.
Säkringsreserven
| TSEK | Ränteswappar | Valutaterminer |
| Balans 2017-01-01 | -5 965 | 0 |
| Tillkommer: Förändring i verkligt värde på säkringsinstrument redovisade i ÖTR | 2 654 | – |
| Avgår uppskjuten skatt | -584 | – |
| Balans per 2017-12-31 | -3 895 | 0 |
| Tillkommer: Förändring i verkligt värde på säkringsinstrument redovisade i ÖTR | 2 952 | 3 267 |
| Avgår uppskjuten skatt | -662 | -699 |
| Balans per 2018-12-31 | -1 605 | 2 568 |
Säkringskostnaden ingår i ovanstående tabell och uppgår till försumbara belopp.
3.2 Hantering av kapitalrisk
Dunis mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet. Duni bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande nettoskuld dividerad med totalt kapital. Den räntebärande nettoskulden beräknas som total upplåning med avdrag för likvida medel. Totalt kapital beräknas som eget kapital i koncernens balansräkning plus nettoskulden.
Skuldsättningsgraden är som följer:
| Koncernen | ||
| MSEK | 2018 | 2017 |
| Total upplåning | 1 502 | 834 |
| Checkräkningskredit | 0 | 2 |
| Andra långfristiga fordringar | 2 | 2 |
| Avsättningar till pensioner | 255 | 244 |
| Räntebärande långfristig fordran | -9 | – |
| Avgår: likvida medel | -260 | -227 |
| Räntebärande nettoskuld* | 1 490 | 855 |
| Totalt eget kapital | 2 616 | 2 594 |
| Totalt kapital | 4 106 | 3 449 |
| Skuldsättningsgrad | 36 % | 25 % |
| * Beräkning räntebärande nettoskuld är exklusive derivat. | ||
3.3 Beräkning av verkligt värde
Verkligt värde på derivat som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Det noterade marknadspriset som används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen.
Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (exempelvis OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Duni använder ett antal olika metoder och gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för likartade instrument används för långfristiga skulder. Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella instrument. Verkligt värde för swapavtal beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden. Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av noterade kurser för valutaterminer på balansdagen.
Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella instrument.
Enligt standarden för finansiella instrument krävs upplysningar om värdering till verkligt värde per nivå i följande verkliga värde-hierarki:
Nivå 1 – Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
Nivå 2 – Andra observerbara data för tillgången eller skulden är noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (som pris) eller indirekt (härlett från pris).
Nivå 3 – Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata.
Duni har som framgår av Not 32 derivatinstrument värderade till verkligt värde samt för säkringsändamål. Samtliga derivatinstrument är klassificerade i nivå 2 med undantag för säljoptionen till minoriteten som är klassificerad i nivå 3.