Not 2 – Övergripande redovisningsprinciper

I denna not anges övergripande redovisningsprinciper som tillämpats när denna årsredovisning upprättats, i den mån de inte anges i efterföljande noter. Merparten av de redovisningsprinciper som har använts återfinns emellertid under respektive not. Samtliga redovisningsprinciper som framgår av denna årsredovisning har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges nedan.

Koncernredovisningen omfattar Duni AB och dess dotterbolag. Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta separat i avsnittet 2.5 Moderbolagets redovisningsprinciper.

2.1 Grunder för rapporternas upprättande

2.1.1 Överensstämmelse med IFRS

Koncernredovisningen för Duni AB med dotterbolag har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande regler för koncerner samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU.

2.1.2 Anskaffningsvärdemetoden

Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom för:

  • finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen,
  • finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) som är klassificerade som säkringsinstrument, samt
  • förmånsbestämda pensionsplaner – förvaltningstillgångarna värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not.

2.2 Ändringar i redovisningsprinciper och upplysningar

Duni Group tillämpar de nya och ändrade standarder och tolkningar från IASB och uttalanden från IFRIC som är antagna av EU och som är obligatoriska från och med den 1 januari 2021. Följande standarder och ändringar tillämpas av koncernen för första gången för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2021:

  • Covid-19-Related Rent Concessions – amendments to IFRS 16
  • Interest Rate Benchmark Reform Phase 2 – amendments to IFRS 9, IAS 39 and IFRS 7

Ändringarna som anges ovan hade ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Ett antal nya standarder, ändringar i standarder och tolkningar träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter den 1 januari 2021 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Dessa nya standarder och tolkningar väntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter på innevarande eller kommande perioder och inte heller på framtida transaktioner.

2.3 Koncernredovisning

2.3.1 Dotterbolag

Ett dotterbolag är ett företag som ett annat företag har bestämmande inflytande över. En investerare har bestämmande inflytande över investeringsobjektet när den är exponerad för, eller har rätt till rörlig avkastning från, sitt engagemang i investeringsobjektet och kan påverka avkastningen med hjälp av sitt bestämmande inflytande över investeringsobjektet. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling och eller skuld till minoriteten. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgörs om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.

Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett så kallat ”bargain purchase”, redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultatet.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

2.3.2 Förändringar i ägarandel i ett dotterföretag utan förändring av bestämmande inflytande

Koncernen tillämpar principen att redovisa transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som inte leder till förlust av kontroll som egetkapitaltransaktioner, dvs. som transaktioner med ägarna i deras roll som ägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. Innehav utan bestämmande inflytande i ett förvärvat bolag redovisas antingen till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Detta principval görs för varje enskilt rörelseförvärv.

I de fall där det finns köpoptioner avseende återstående delar av aktierna redovisas bolagen som om de vore fullt konsoliderade och samtidigt redovisas en skuld motsvarande det diskonterade förväntade lösenpriset för optionerna. Därmed elimineras den andel utan bestämmande inflytande som är hänförbar till optionen. Skillnaden mellan skulden för optionen och den andel utan bestämmande inflytande som optionen avsåg redovisas direkt mot eget kapital och särskiljs från övriga förändringar i eget kapital. Skuld till minoriteter redovisas som derivatinstrument och omvärdering redovisas i eget kapital.

2.3.3 Intresseföretag

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 % och 50 % av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas i enlighet med IAS 28 enligt kapitalandelsmetoden och redovisas inledningsvis i koncernens balansräkning till anskaffningskostnad.

2.4 Omräkning av utländsk valuta

2.4.1 Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

2.4.2 Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Valutakursdifferenser på utlåning och upplåning redovisas i finansnettot, medan övriga kursdifferenser ingår i rörelseresultatet. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat. Koncernen tillämpar säkringsredovisning via ränteswappar där en del av ränterisken säkras till fast ränta.

2.4.3 Koncernbolag

Resultat och finansiell ställning för alla koncernbolag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:

  1. tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs
  2. intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs
  3. alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter, till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i övrigt totalresultat till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

2.5 Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget upprättar sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. RFR 2 innebär att moderbolagets årsredovisning för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras jämfört med redovisning enligt IFRS.

Principerna för moderbolaget är oförändrade jämfört med föregående år.

2.5.1 Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnader mellan koncernen och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Dotterföretag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Förvärvskostnader redovisas i moderbolaget som andel i dotterbolag. Erhållna utdelningar och koncernbidrag redovisas som finansiella intäkter.

Intresseföretag

Andelar i intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Aktierna redovisas som ”Andelar i intresseföretag” och erhållna utdelningar redovisas som intäkt.

Skuld avseende minoritetsägares säljoption

Skulden avseende säljoptioner till minoritetsägare redovisas i moderbolaget till lägsta värdets princip. Koncernen redovisar denna skuld som en derivatskuld.

Immateriella anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Redovisad goodwill i moderbolaget avser så kallad förvärvsgoodwill, nyttjandeperioden bedöms av bolagsledningen därför till maximala 20 år. Avskrivning på goodwill sker linjärt över nyttjandeperioden om 20 år.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing, i enlighet med lättnadsregeln i RFR 2.

Avsättningar till pensioner

Moderbolaget redovisar pensionsskulden baserad på beräkning i enlighet med Tryggandelagen.

Inkomstskatt

I moderbolaget redovisas – på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning – den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna.

Utdelningsintäkter

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalningen har fastställts.

Uppställningsform för resultat- och balansräkning

Moderbolaget följer ÅRLs uppställningsform för resultat- och balansräkningen, vilket bland annat innebär en annan uppställningsform för eget kapital och att avsättningar redovisas som en egen huvudrubrik i balansräkningen.

2.6 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder anges löpande i noterna.